Vi siktade framgångsrikt på en sen frukost denna dag. Inte får att vi är slöa, för det vore ju oss fjärran, utan för att vi skulle stå oss över utflykten till ”Parc le Tapeur” som skulle vara fram till 14:30. På vägen till parken berättade guiden Kim, som skulle köra en annan tur i djurparken bredvid, om allt möjligt. Bland annat om Kariberna som befolkat de karibiska öarna från Sydamerika, drivit bort den tidigare befolkningen och givit området dess namn. Tydligen var dom kannibaler på riktigt. Vi fick också veta en del om pirater. Den närmsta byn – Deshaies – är från början ett pirattillhåll eftersom viken är en ovanligt bra hamn. Och på den lilla av de två öar vi ser utanför vårt hotellfönster har man hittat riktigt fina piratskatter!
Väl framme vi resmålet utbröt en massiv förvirring av smått historiska proportioner som pågick mellan en halv och en timme. Parken hade inte koll på oss och tyckte att vi skulle betala, men det tyckte inte vi eftersom vi redan betalt, sen visade det sig att den lokala guiden hade försvunnit. Ovanpå detta hade vi en kraftfull babylonisk språkförbistring där faktiskt modern visade sig vara den som kunde kommunicera med lokalbefolkningen bäst (dålig konkurrens helt enkelt). Efter en del runtspringande, tjatande och lite irritation så kom vi i alla fall ur startblocken. Vi fick på oss selar och rep och grejor och gav oss av upp i trädtopparna. Det var högt och roligt. Man hade fullt sjå att hålla koll på alla rep, karbinhakar och block, att man inte kom på idén att det kanske var lite vansinnigt högt. Vi körde två medelsvåra banor, sen hann vi inte med den jättesvåra för den skulle ta en hel timme. Och det var nog bara Ylva och Erik som hade varit sugna, vi alla kände oss nöjda och glada!
