Etikettarkiv: Sri Lanka

Sri Lankaresan dag 12 – Colombo

På förmiddagen badade vi och slappade och halv tolv satte vi  oss på bussen mot Colombo där vi åt en supergod lunch på en kinarestaurang som vår guide brukade äta på med sin fru. Sen var det sightseeing med ett buddhatempel, ett självständighetsmonument, hantverksaffär och en del gatuvyer. Vi avslutade turen vid strandpromenaden som söndagen till ära var full med folk,  matstånd, drakar och söta barn som övade cricket. Vid femtiden gick vi in på  Galle Face Hotel vid strandpromenaden och avnjöt High Tea med scones,  sandwichar, snittar, våfflor, kakor och mycket, mycket mer. Elegant är bara förnamnet. Efter en halvtimme eller så fick vi avnjuta ett fullskaligt lankesiskt bröllop med dansare, brudgum, tärnor, brud och gäster. Extremt kul och sevärt!

Sen bar det iväg till ett hotell vid flygplatsen där vi  stannade en och en halv timme och duschade. Planet var en och en halv timme sent  och gick halv tre på natten istället för ett. Men vi var glada ändå!

Sri Lankaresan dag 11 – Induruwa

Nu var det dags att ge sig av till ett nytt hotell  Induruwa  Beach Resort, lite närmare Colombo. Vi stannade till för lite lättsnorkling, bad  och lunch i Hikkaduwa. En liten färd i båt med glasbotten gav en ganska medioker  upplevelse med undantag av en havssköldpadda. Vid strandkanten höll ett stort  fiskstim till som man kunde spana på med cyklop. Sedan bar det av i bussen till en  sköldpaddaskläckningsanläggning med jättesöta, jättesmå sköldpaddor.

Hotellet var jättebra med några småfel. Det mesta var nyrenoverat utom trapporna och  hissarna som indikerade supersunkhotell innan renoveringen och när man kom lite längre från poolen mådde solstolarna allt sämre. Barnen fick en jättestor svit med fyra balkonger, en var och en i reserv. Stranden var super  och livet lekte!

Sri Lankaresan dag 10 – Koggala

Detta skulle egentligen varit dagen för den andra valsafarit. Vi hoppade över det eftersom vi redan sett alla blåvalar vi behövde. Istället skulle vi åka till stranden Hikkaduwa för att bada och titta på fiskarna där.  Men, denna morgon regnade det. Efter en kort omplanering åkte vi och tog oss en rejäl titt på fortet i Galle som också är ett gammalt världsarv minsann, resans tredje.  En gammal handelsplats som intogs av portugiserna, befästes ordentligt av holländarna och togs över av britterna. Vi gick i den lilla stadsdelen innanför murarna och  tittade på bastioner och fyren längst ut på udden.

När vi kom hem igen fick vi  leta lite efter Lotta och Ylva som stannat hemma på hotellet för att chilla. Dom hade tagit sin tillflykt till andra våningen för att slippa en efterhängsen  hund, och satt där och spelade brädspel. Vi fick jaga bort klisterhunden flera  gånger den eftermiddagen.

Sri Lankaresan dag 9 – Koggala

Denna dag var stora slappardagen. Vi behövde inte gå upp klockan fem! Vi badade, drack cola, skrev några vykort, avvisade en handspågubbe, läste och gjorde mest ingenting. Modern lyckades dessutom få till en lycklig slutgiltig lösning på madrassproblemet. Och efter två nätter och sju olika påstötningar hade modern och fadern  fått lika höga sängar. Undrens tid är inte förbi!

En bit fram på eftermiddagskvisten gav vi oss ut på ett litet på ett litet promenadäventyr till den närmsta byn någon kilometer bort. Vi  lyckades dra till oss en lankes som gick följde tätt efter oss och pratade om lagunen, sin lastbil och nåt hus som han gissningsvis ville sälja till oss.  Subtila signaler som NEJ, NEJ, NEJ fungerade inte. Vi blev inte av med  igelmannen förrän han hittade ett nytt värddjur.

Sri Lankaresan dag 8 – Koggala

Den stora valtittardagen var inne! Återigen purrning klockan fem för skjuts till valtittarbåten som avgick strax efter gryningen från Mirissa. Vädret var perfekt, mulet och svag vind. Så förutsättningarna för att slippa sjösjuka och solsting var optimala. Vi hade dessutom laddat med solkräm av kladdigast möjliga  typ och några av oss även med sjösjukeplåster. Vår båt var fin och av trä och efter vi lagt ut från Mirissa hände först inget och inget och sen såg vi en  flygfisk och inget igen. Och så höll det på i cirkus två timmar eller så till  dess båten fick ett samtal som tipsade om var blåvalarna höll till denna dag och vi tog oss dit.

Först såg vi sprut, sen såg vi en valrygg lite till och från en stund och sen efter några minuter dök valen ner igen med stjärtfenan i vädret. Med  cirka en kvarts mellanrum kom den upp igen förföljd av 10-15 valtittarbåtar.  Till slut försvann valen och alla båtar utom vår och en till gav sig av. Då hittade vi fyra valar till som höll sig uppe längre på ytan när det inte var så många  båtar som störde dom. Till slut begav vi oss hemåt och då höll vi i princip på att krocka med  en val som dök upp mitt framför oss. Kapten backade snabbt bort igen för att vi  inte skulle komma rent farligt nära. Många kort på valryggar och stjärtfenor blev  det! Sen badade vi resten av dan.

Sri Lankaresan dag 7 – Koggala

Urktidig morgon igen för ett sista försök på morgonkvisten att  få se den fläckiga katten. Vi såg några spridda fåglar och hjortar och hade nog helt enkelt gett upp idén om att få se leopard när helt  plötsligt vår chaufför satte av i ”leopardfart” längst den i sanning usla vägen.  Vi studsade runt som ärtor där bak. Vi kom fram precis i sista minuten och som tur var kom vi från ett annat håll än det andra tiotalet bilar, så vi hade fri sikt när leopardmamman med unge gick över vägen framför de andra bilarna och försvann in i buskaget på andra sidan. Jippi, uppdrag leopard avklarat!

Efter det var det bara att bege sig tillbaka till tältlägret vid Yala och sätta oss i bussen igen för transport till Koggala Beach Hotel, en tur på fyra fem timmar västerut längs kusten. Efter en inte alltför lång stund kom vi i  närkontakt med en liten lastbil som vår buss körde om. Bussen fick en lång repa  och lastbilen blev av med en sidospegel. Det blev ett väldigt parlamenterande på  vägen. Vi passade på att köpa lite frukt av en fnittrig lankesiska på andra  sidan vägen. Fram på eftermiddagen kom vi fram till vårt hotell som verkade jättebra vid den första anblicken. Ett par timmar senare var bedömningen nere i ok med viss tvekan. Stranden var fantastiskt och rummen fina, men det hela var en aning dåligt underhållet och höjden på sängarna i moderns och faderns rum var olika höga eftersom tjockleken på madrassenra skiljde 7 centimeter. Det visade  sig vara jättesvårt att fixa trots upprepade påpekanden….

Sri Lankaresan dag 6 – Yala

Vår första riktiga Yalasafaridag började med uppstigning klockan fem. Väldigt tidigt kändes det. Somliga i familjen, ingen nämnd och  ingen glömd, blev inte riktigt pratbara förrän efter en eller två timmar. Det blev många, många, många fåglar och många, många, många axishjortar och bufflar.

Förmiddagens adrenalinkick fick vi när vår jeep under en lätt okoncentrerad och förvirrad jakt efter leopard tvärstannade, vände och satte iväg i warpspeed i motsatt riktning längst den skumpiga vägen. När vi stannade spanade vi förtvivlat efter leoparden som man verkade sett från dom två andra bilarna. Erik såg den till slut, i alla fall ryggen – den var svart! Sen var de borta. När vi fick se ett kort  som dom andra tagit av ”leoparden” tyckte varken modern eller fadern att den såg så värst leopardig ut. Och det var inte så konstigt eftersom det egentligen var en läppbjörn, som Baloo.

Eftermiddagens adrenalinkick fick vi när vi stötte på en stor elefant med stora betar. Han närmade sig vår jeep och började rafsa runt med snabeln både i förarhytten och på första raden där bak där Lotta satt. Han var ute efter påsen med bananer som låg på passagerarsätet där fram. Vår duktige förare offrade bananerna och kom undan med en buckla och skrapmärken på jeepen. Utöver det såg vi harar, mungo, och krokodiler. Till nyårsaftons middag blev det  grill och ”surprise in the sky” – ett eldklot som startade i ett träd en bit bort och landade i och tände vår lägereld.

Sri Lankaresan dag 5 – Yala

Vis av skadan på vägen till Sinharaja steg vi upp tidigt för dagens transport till Yala nationalpark. Dagen till ära hade man valt en annan väg än den katastrofdåliga som vi använt på vägen upp. En lång och tidvis mycket trevlig färd med promenadstopp längst den cykelbanesmala vägen som vindlade genom bergen, till att börja med mest invid små risfält och högre upp i bergen där det var svalare mest bland teodlingar.

Vi fick oss också en fruktstund bestående av pinfärsk mango  och banan till livs vid ett fruktstånd längst vägen. När vi kom ner från bergen igen blev vägen rakare och bredare och  längst den vägen fick vi se vår första vilda lankesiska elefant.

Vid tretiden kom vi fram till tältlägret utanför Yala där vi  fick spana in våra tält innan vi gav oss iväg på en liten kvällstur i nationalparkens buffertzon. När vi kom tillbaka så provade vi lyxduschen i lyxtältet. Lyxduschen var denna kväll inte utrustad med varmvatten och vad värre  var knappt med kallvatten heller. Med hjälp av en liten, liten rännil genomförde  modern en summarisk avblaskning. Ylva var mer lyckosam med duschtimingen och fick mer av lyxen. Sen blev det middag i mörkret i oljelampans sken.

Sri Lankaresan dag 4 – Sinharaja

Efter en riktigt god natts sömn väntade frukost med rostat  bröd och en skum lankesisk brödvariant (förutom Lotta som fick stekt ris). För att snygga upp oss riktigt inför regnskogsvandringen fick vi speciella blodigelsockor i kanvas för att hindra blodiglarna från att krypa in – Nice! Med matsäck och vatten i ryggsäckarna vandrade vi iväg med våra guider och tittade på ormar, ödlor, blommor, fåglar och så själva regnskogen förstås med träd och  lianer som exempelvis rotting.

Med hög värme och hög luftfuktighet blev det hela en ganska svettig upplevelse. För att göra det hela ännu svettigare gick vi upp på ett berg och ner igen. Lunchen bestod av ett antal sandwichar med ost i små prydliga trekanter, lite ananas, två kokta ägg och en liten brun kaka med russin i. Den intogs under överinseende av en jungeltupp och hans tre hönor plus ett stort antal förhoppningsfulla blodiglar. Sen begav vi oss tillbaka till Blue Magpie Lodge och på vägen dit hittade Erik blodflödet efter en blodigel på överkroppen, det blödde ganska duktigt. Ylva hade också lyckats samla på sig en igel, men den orsakade inte nåt större flöde.

Väl tillbaka gav sig modern i närkamp med duschen. Hennes  insikter i lankesiskt rörmokeri föreslog inte, så hon duschade i kallvatten medan resten av familjen fick njuta av både varm- och kallvatten. Öl- och colaslappning vidtog på terrassen med utsikt över regnskogen. Vi beställde chips också till drickat och det tog nog en timme att få dom, men då visade sig att  dom gjort pommes frites från grunden åt oss. Dom chipsen var väl värda att vänta  på, regnskogens godaste pommes frites!