Kategoriarkiv: 2012

Sri Lankaresan dag 6 – Yala

Vår första riktiga Yalasafaridag började med uppstigning klockan fem. Väldigt tidigt kändes det. Somliga i familjen, ingen nämnd och  ingen glömd, blev inte riktigt pratbara förrän efter en eller två timmar. Det blev många, många, många fåglar och många, många, många axishjortar och bufflar.

Förmiddagens adrenalinkick fick vi när vår jeep under en lätt okoncentrerad och förvirrad jakt efter leopard tvärstannade, vände och satte iväg i warpspeed i motsatt riktning längst den skumpiga vägen. När vi stannade spanade vi förtvivlat efter leoparden som man verkade sett från dom två andra bilarna. Erik såg den till slut, i alla fall ryggen – den var svart! Sen var de borta. När vi fick se ett kort  som dom andra tagit av ”leoparden” tyckte varken modern eller fadern att den såg så värst leopardig ut. Och det var inte så konstigt eftersom det egentligen var en läppbjörn, som Baloo.

Eftermiddagens adrenalinkick fick vi när vi stötte på en stor elefant med stora betar. Han närmade sig vår jeep och började rafsa runt med snabeln både i förarhytten och på första raden där bak där Lotta satt. Han var ute efter påsen med bananer som låg på passagerarsätet där fram. Vår duktige förare offrade bananerna och kom undan med en buckla och skrapmärken på jeepen. Utöver det såg vi harar, mungo, och krokodiler. Till nyårsaftons middag blev det  grill och ”surprise in the sky” – ett eldklot som startade i ett träd en bit bort och landade i och tände vår lägereld.

Sri Lankaresan dag 5 – Yala

Vis av skadan på vägen till Sinharaja steg vi upp tidigt för dagens transport till Yala nationalpark. Dagen till ära hade man valt en annan väg än den katastrofdåliga som vi använt på vägen upp. En lång och tidvis mycket trevlig färd med promenadstopp längst den cykelbanesmala vägen som vindlade genom bergen, till att börja med mest invid små risfält och högre upp i bergen där det var svalare mest bland teodlingar.

Vi fick oss också en fruktstund bestående av pinfärsk mango  och banan till livs vid ett fruktstånd längst vägen. När vi kom ner från bergen igen blev vägen rakare och bredare och  längst den vägen fick vi se vår första vilda lankesiska elefant.

Vid tretiden kom vi fram till tältlägret utanför Yala där vi  fick spana in våra tält innan vi gav oss iväg på en liten kvällstur i nationalparkens buffertzon. När vi kom tillbaka så provade vi lyxduschen i lyxtältet. Lyxduschen var denna kväll inte utrustad med varmvatten och vad värre  var knappt med kallvatten heller. Med hjälp av en liten, liten rännil genomförde  modern en summarisk avblaskning. Ylva var mer lyckosam med duschtimingen och fick mer av lyxen. Sen blev det middag i mörkret i oljelampans sken.

Sri Lankaresan dag 4 – Sinharaja

Efter en riktigt god natts sömn väntade frukost med rostat  bröd och en skum lankesisk brödvariant (förutom Lotta som fick stekt ris). För att snygga upp oss riktigt inför regnskogsvandringen fick vi speciella blodigelsockor i kanvas för att hindra blodiglarna från att krypa in – Nice! Med matsäck och vatten i ryggsäckarna vandrade vi iväg med våra guider och tittade på ormar, ödlor, blommor, fåglar och så själva regnskogen förstås med träd och  lianer som exempelvis rotting.

Med hög värme och hög luftfuktighet blev det hela en ganska svettig upplevelse. För att göra det hela ännu svettigare gick vi upp på ett berg och ner igen. Lunchen bestod av ett antal sandwichar med ost i små prydliga trekanter, lite ananas, två kokta ägg och en liten brun kaka med russin i. Den intogs under överinseende av en jungeltupp och hans tre hönor plus ett stort antal förhoppningsfulla blodiglar. Sen begav vi oss tillbaka till Blue Magpie Lodge och på vägen dit hittade Erik blodflödet efter en blodigel på överkroppen, det blödde ganska duktigt. Ylva hade också lyckats samla på sig en igel, men den orsakade inte nåt större flöde.

Väl tillbaka gav sig modern i närkamp med duschen. Hennes  insikter i lankesiskt rörmokeri föreslog inte, så hon duschade i kallvatten medan resten av familjen fick njuta av både varm- och kallvatten. Öl- och colaslappning vidtog på terrassen med utsikt över regnskogen. Vi beställde chips också till drickat och det tog nog en timme att få dom, men då visade sig att  dom gjort pommes frites från grunden åt oss. Dom chipsen var väl värda att vänta  på, regnskogens godaste pommes frites!

Sri Lankaresan dag 3 – Sinharaja

Efter en osedvanligt god natts sömn fortsatte vi vår resa mot  regnskogen Sinharaja, ännu ett världsarv. Första stoppet var Kandys botaniska trädgård som enligt  vår guide var världens näst bästa trädgård (världens bästa är en samma källa Kew  Gardens i London).

Därefter blev det juvelmånglare, lunch med sariprovning och ett stopp vid en kryddgård där dom hade mixturer för alla behov. Den  entusiastiske homeopaten visade sörjor som  gjorde att man gick ner i vikt, oönskat hår försvann och alla typer av  hudproblem löstes. Sen vidtog den långa resan mot Sinharaja, en resa som blev mer utdragen än vi hade tänkt.  Vi trodde från början att vi skulle vara framme vid sextiden eller så. Men det  blev mörkare och mörkare och mörkare och vägen blev skumpigare och skumpigare  och skumpigare. Vi trodde mest hela tiden att det bara var 10 km kvar. Kockan blev sju, åtta och nio. Vid halv tio såg modern en skylt  som pekade ut vägen mot Sinharaja, vilket var en trevlig bekräftelse på att vi trots allt var på  rätt väg, en väldigt sönderregnad väg. Sen blev det en efterlängtad middag, en öl för dom stora och cola för dom något mindre stora och hopp i säng i dom  ganska primitiva rummen på Blue Magpie Lodge.

Sri Lankaresan dag 2 – Kandy

Efter landningen i Colombo hamnade vi i en liten buss som  satte fart mot Pinnawala för frukost och en titt på elegantbarnhemmet där. Elefanterna kom ner till  floden, där vi satt och åt, för att bada. Vi köpte några bananer som vi matade  elefanterna med vid flodstranden. På bussfärden vidare upp mot staden Kandy var det förtvivlat svårt att inte somna hela tiden.

Efter en  lunch på det fina hotellet  Thilanka tog vi en oundviklig tupplur och sen fick vi en promenad i Kandy, en traditionell  lankesisk dansshow med eldnummer på slutet samt en rundtur inuti resans första  världsarv – tandtemplet (som får dela världsarvsstatusen med hela Kandy  faktiskt). Tandtemplet från 1400-talet rymmer reliken av Buddhas tand, fast den tanden fick man inte se, den  var omsorgsfullt gömd i ett gyllene skrin. Templet var proppfullt av buddhister eftersom det var fullmåne den kvällen, för då är det särskilt liv i luckan i templet.

Sri Lankaresan dag 1 – Arlanda

Den snälle taxichauffören hämtade familjen vid sextiden på morgonen och med hjälp av skohorn kom både familjen och bagage in i  stortaxin. Första flighten till Frankfurt passerade utan några konstigheter. De tre timmarna på flygplatsen ägnades åt att åka det lilla fina tåget, checka in, leta lunchställe och äta lunch på ett japansk-kinesiskt-vietnamesiskt ställe. Sri Lankan Airlines-planet var fint(?) julpyntat med snögubbar och julkransar.  Modern trodde först att kransarna var smyckade med utomjordingar i guld ända tills dess det gick upp för henne att det skulle föreställa stearinljus.

Flygbolaget var helt ok med undantag för videosystemet som drabbades av  komplett kollaps och lite förvirrad kabinpersonal. Vi hoppas att det bara var  kabinpersonalen som var förvirrad. Strax före  midnatt svensk tid och fyra på morgonen lankesisk tid landade vi på Colombos  flygplats och så hux flux hade den  natten försvunnit utan någon sömn.

Operation! – Kemi och Slöjd

Operation! – Kemi och Slöjd
Så var det dags, den stora dagen O. Premiär för mig även här!
Första steget var att sticka en massa slangar i olika kroppsöppningar och
nygjorda hål. Sedan delades jag upp i två halvor av ett skynke.
På ena halvan var min överkropp och narkossköterskan, hon hade ett helt
kryddskåp med mixturer som manipulerade med min hjärna och kropp. Underkroppen kopplades bort med kemikalier i ryggraden. Sen fick jag själv välja hur vaken jag skulle vara, Jag körde nivån ”Fredagsmys” vaken, men lite trött och som efter några glas rödvin.
På andra sidan skynket skedde själva hantverket, kirurg Anders + sköterskor
kastade sig över mitt bortdomnade ben. Principen var väldigt enkel:
– Tag en 13 mm borr (jag såg den)
– Borra ett längsgående hål uppifrån och ner genom skenbenet
– Banka (ja, britsen skakade) ner en titanpinne på 13x360mm
– Skruva fast ändarna i benet med tvärgående skruv.
– Sy ihop med tråd
– Klart !
När bedövningen släppte var jag rätt mör, inte riktigt redo för pisten direkt,
Det lär bli några veckor med kryckor innan allt har läkt ihop.

Där satt den!

Operation – Nähä

Operation – Nähä
Idag skulle jag  opererats, man skall tydligen stoppa in en pinne inne i benet,
alltså i  märgen. Skumt, jag trodde hålet i benet var för nervtrådar, skall fråga i  morgon. Ny bedövningsmetod, ryggmärg, alltid nåt.
Doktorn har dessutom ritat  en fin pil på stortån, så att dom inte karvar i fel
ben.

Förväntansfull låg jag nu i speciell operationsskjorta och strumpa och  väntade.
Jag hade inte druckit eller ätit på 16 timmar men nej, det hanns  visst inte med
idag, kanske i morgon….  Börjar fasta igen vid midnatt.