Etikettarkiv: Kroatien

Adriatiska havet, Ivan Zajc

Förmiddagen ägnades åt den lilla stadkärnan i Trogir. Varmt var det och Lotta fick sig en pizza gjord på medhavda pizzabottnar till hennes stora förtjusning.

Eftermiddagen tillbringades i ett glödhett Split. Empiriska betraktelser ger vid handen att trånga gränder i Diocletsianus palats ger bättre svalka än markiser och fläktar på Splits strandpromenad. Diocletsianus palats är för övrigt även det ett världsarv. Två världsarv om dagen krävs i en kultiverad familj….

Efter diverse pyssel kom vi på färjan mot Ancona och Italien. Våra två lyxhytter (de enda som var lediga vid bokningstillfället) var stora och lyxen var av mycket bedagad karaktär. Men det tillhör ju ovanligheterna med fönster föröver! Lotta fick sova i sovsäck på det stora golvet pga klar brist på kojplatser.

Trogir

Efter en sen lunch på hotellet bar det av till färjfästet i MYCKET god tid för att ta färjan tillbaka till Split. Det går nämligen inte att boka plats på dessa färjor hos Jadrolinija. Med färjan Marko Polo tog vi oss till fastlandet för att bege oss till Trogir som finns upptaget på UNESCOS världsarvslista (Det gör Plitvice också). Trogir visar sig vara en jättecharmig stad med endast en miljon turisiter i stället för en miljard. Den påminner en smula om Gamla Stan – båda ligger på en ö med nyare delar på två sidor, och dessutom har båda ett myller av smala gränder. Hotellet Villa Sv. Petar är det minsta hotell vi har bott på. Fyra dubbelrum och en svit. Det ligger mitt inne i grändmyllret.

Grad Hvar dag 3

Hela dagen ägnades åt slappning och bad på hotel Podstine!

Förutom en tur in till Hvar med Ylva och Erik för att köpa flop-flopsar (översättning för stenåldersmänninskor: badskor av gammal känd modell. Lottas badskor var av mycket mer rejäl modell för att skydda fötterna mot skarpa klippor och vassa sjödjur vid bad)

Grad Hvar dag 2

Förmiddagen ägnades åt en promenad in i staden Hvar med tillhörande läskpaus och lunch. Staden är lagom turistanpassad och trevlig helt enkelt. En hel del coola båtar finns att beskåda i Hvar hamn. Alla skitcoola båtar gör inte skitcoola tilläggningar.

Eftermiddagen gick mer i badets tecken förutom en utflykt halvägs in i Hvar igen för inköp av badskor och andra under för att förgylla badandet åt Lotta.

Grad Hvar dag 1

Vi begav oss mot Split för att ta färjan till Hvar idag. Färden mellan Plitvice och motorvägen gick faktiskt bra. Problemen uppstod först när vi gav oss av motorvägen för att försöka luncha vid en vacker utsikt. För det första så hittade vi ingen restaurang vid den fina utsikten och för det andra så verkade den påfart vi hade tänkt att använda inte finnas. Vägen var kurvig så delar av barnaskaran blev lite grön i ansiktet innan vi lyckades komma upp på motorvägen igen. Lunchen intogs på en bensinmack vid motorvägen……

Efter en del förvirring, ångest och dividerande fick vi tag i biljetter och ställde oss i rätt färjekö mot Hvar. Så kan det gå när man förväxlar Stari Grad med Supetar. Supetar ligger på grannön Brac.

Hotellet Podstine visade sig vara en lummig dröm med egen klippstrand i det lagom varma marinblå adriatiska havet. Till Eriks och Lottas förtjusning bjöd stranden på krabbor – och en säkert 30 cm lång livs levande bläckfisk. Lotta åt sin i Plitvice nyfunna rätt, risotto, på hotellet restaurang – denna gång med frutti di mare.

Plitvicka Jezera dag 2

För att tillfredsställa moderns morgontidiga lusta, undvika trängsel och så långt som möjligt utnyttja morgonens svalka bar det iväg tidigt för att komma med första busståget till den översta sjön. Sen traskade vi över, under, till höger och till vänster om oräkneliga små och stora vattenfall då och då avbrutna av små och större sjöar i en kul blågrön färg omgivet av en bokskog. Det kändes lite som att befinna sig mitt i en tecknad film.

Från början kände vi oss ensamma i vildmarken, men efter några timmar hade turistbusslasterna hittat hit vad det verkade och myllret tilltog hastigt. Samtidigt blev det ganska varmt, så den avslutande stigningen från de lägst belägna sjöarna till busståget fick svetten att lacka.

Plitvicka Jezera dag 1

Denna dag har vi passerat gränsen Österrike – Slovenien via ett mycket vackert pass – Loidlpasset. Slovenien var snabbt överstökat, endast en lunch intogs där, för att denna dag även passera gränsen Slovenien – Kroatien. Vid den gränsövergången hölls det lite mer på formerna, stämpel och allt till Eriks och Lottas ohöjlda förtjusning.

Väl i Kroatien visade det sig att varken föraren eller kartläsaren hade någon jättelycka i navigeringen. Det urartade gärna i långa, tröttsamma sekvenser på smala, guppiga och kurviga vägar mitt i ingenstans. När vi väl lyckats ta oss upp på den utmärkta motorvägen var lyckan fullständig. När vi vågade oss av den igen återuppstod kurvigheten. GPSen var även här till föga hjälp. Lyckligen framme i målet Plitvicka Jezera visade hotellet tydliga tecken på att vara byggt under en svunnen tid med annat politiskt system, nyrenoverat på ett lagom stiltroget sätt.