Etikettarkiv: Världsarv

Resan runt Finska viken – S:t Petersburg

Med hjälp av känsla och olika helt otillräckliga  kartor så närmade vi oss centrala S:t Petersburg. Och vid tvåtiden på natten så kom vi in på Nevski Prospekt som resultat av en kombination av både tur ock skicklighet. GPS-ens  förmåga är högst begränsad i detta land tyvärr. Detta samtidigt som bokstäverna är minst sagt  knepiga för en nybörjare gjorde det hela till en utmaning. S:t Petersburgs  centrala delar i nattbelysning är en riktigt anslående syn. Och vips så hittade vi vår hotell,  Nevski Grand  Hotel som till vår stora lycka hade receptionen öppen dygnet runt.

Efter en kort natts sömn startade vi käckt på förmiddagen med  att utforska S:t Petersburg som  är ett världsarv minsann. Vi började med kyrkan med lökkupolerna som fått modern att skrika av förtjusning när vi åkte  förbi natten innan – Frälsaren på det spillda blodet, byggd på tsar Alexander II mordplats. Vi  fortsatte förbi Vinterpalatset som Ylva föll för pladask. Mintgröna palats är  inte att leka med – dom är beroendeframkallande. Vi gick inte in för kön var oändlig.

Lunch intogs på en kinarestaurang och sen bar det av till  Isakkatedralen som vi spänstade upp i för att se S:t Petersburg från ovan. Efter  en promenad modell längre så visade det sig vid fyratiden att köerna krympt ihop  ordentligt framför Vinterpalatset, så vi slank in och tittade på själva huset  samt några impressionister. Sen fick helt utmattade släpa oss tillbaka till  hotellet. S:t Petersburg får tveklöst fem samovarer av fem möjliga. Ylva har  satt upp staden som nummer två i hennes lista över coola städer. London står  först och Göteborg på plats nummer tre.

Resan runt Finska viken – Tallinn

Efter en god natts sömn ombord gav vi oss av med den nya  GPSens hjälp på jakt efter vår hotell i Tallinn –  Hotell Bern. Trevlig rum men framförallt en  mycket hjälpsam och trevlig receptionist som hjälpte löjliga familjen med att  hantera det  faktum att Erik börjat få ont i örat. Vi delade upp oss i ett kvinnligt  turistiskt team och ett manligt öronteam. Öronteamet lyckade med blixtens  hastighet uppsöka estnisk öronsjukvård (med hjälp av receptionist, bil och GPS  faktiskt) för att få lite käcka medikamenter mot en ytteröreinflammation och  sedan anslöt dom sig till damerna på den estnisk-grekiska sylta där dom sökt  skydd undan regnet.

Det blev ömsom sol, hällregn och åska. Med tonvikt på  regn. Rätt som det regnade kom det en skur.  Tallinn (ett världsarv) är tvärfullt med gulliga hus  och torn. Smörknivar i ene och en jättelång mössa åt Lotta shoppade vi loss på.

Marockoresan dag 5 – Agadir & Marrakech

En mindre skara av familjen gav sig 6.15 av mot Marrakech (som är ett världsarv minsann) med buss och redan sisådär 11.00 var vi framme vid Stäppens drottning. Vi började med att spana av Bahiapalatset, som byggts för Storvisiren. Palatset visade sig ha betydande likheter med Top Kapi, Sultanens palats i Istanbul. Förklaringen var enkel, Top Kapi var en förebild för Bahia, enligt den lokale guiden i Marrakech. Den upplysningen var det enda av värde han lyckades med. I övrigt var han den del av gruppen som kom bort mest. Däremot återupprättades förtroendet för vår egen guide som exempelvis skällde ut uthyraren av den lokale guiden efter noter, på franska dessutom! Om man bara överser med vissa mycket repetitiva förlopp och överdrifter i upplysningsflödet så är han riktigt bra, särskilt när det kniper.

Efter Bahia blev det en längre promenad genom gränder, över Djamaa el-Fna – sagoberättarnas torg (alternativt de dödas torg) och souken till en butik med kryddor och örtmedicin som vi fick förevisade längre än vi hade lust med. Efter det en mycket sen (särskilt som vi åt frukost redan 5.00) men riktigt trevlig lunch uppe på ett tak med utsikt över staden.

Efter lunchen blev det fri lek med ormtjusare och förvirrad vandring i den till synes oändliga souken. Modern upptäckte att det är betydligt enklare att avfärda försäljare med sin skolfranska, då dröp dom av direkt! Även prutning på franska visade sig vara effektivt. Halvvägs genom den processen som genomfördes i stor munterhet frågade den vänlige lampförsäljaren: Vous êtes berbe, Madame? (Är ni berb, Madame?).
Redan vi 22.00 var vi tillbaka vi hotellet, där Ylva gjort det bästa man kunde av det dygn av internetuppkoppling hon fått som plåster på såren. Alla kompisar tycker fett synd om henne som blev lämnad ensam vind för våg……

London & Parisresan dag 2 – London

Uffe bestämde sig på morgonen för att tillbringa dagen i det utmärkta hotellrummet i ett fokuserat försök att kurera sin förkylning. Resten av familjen gav sig av mot Towern (Världsarv) där bland annat kronjuvelerna och Koh-i-Noor diamanten besågs med minimalt köande. Vi såg också en häpnadsväckande gyllene tingest som modern först trodde var en dopfunt. Det visade sig vara en bålskål….
Korparna blev grundligt fotograferade av Erik.

Efter det blev det Trafalgar Square och 20 minuters snabbvisit på National Gallery där vi såg Rubens, Velásquez och Rembrandt. Sen tog vi oss vidare via Picadilly Cirkus och Carnaby Street till hotellet.

London & Parisresan dag 1 – London

Resan började med en maximal väntan på buss från långtidsparkeringen till terminal 5. På köpet fick särskilt Ylvas tår en kylslagen upplevelse eftersom dom inte klätt sig för polarvinter. Efter en lyckligen avklarad flygresa tog vi oss via diverse tåg till Marble Arch och vårt allt igenom utmärkta hotell The Sumner. Vår första attraktion i London blev London Eye enligt Lottas heta önskan. Föräldrarna häpnade inför den gigantiska kön. När vi sedan förstod att biljetter införskaffades i en annan, något kortare, kö så tog vi ett djupt andetag och ställde oss att vänta. Lustigt nog hade den gigantiska kön sjunkit undan ordentligt när biljetterna väl var säkrade. Åkturen vare trevlig och utsikten vidsträckt.

Sen spankulerade vi över Themsen och tittade lite flyktigt på Houses or Parlament och Westminster Abbey – som är ett världsarv minsann.

Monterosso al Mare dag 2

Dagen inleddes med ett lågt tempo, men vi hämtade snart upp med en spänstig promenad på 3 kilometer till grannstanden – byn?  – Vernazza. Inte så långt kanske men väldigt mycket upp och ner och särskilt väldigt mycket upp till en början. Mjölksyran slog definitivt till i benen. Stigen slingrade runt mellan vinodlingar, små bäckar och gamla murar. För att inte tala om utsikten över havet, bergen samt Monterosso och Vernazza är praktfull längst de smala stigarna. Dock inget att rekommendera för någon med svår höjdskräck, men med lättare höjdskräck går det bra.

Till slut fick vi närkontakt med Vernazza och där utbröt lunch bestående av pizza och pasta, badande och läskdrickande. När vi var klara med det så tog vi tåget hem igen. Vandringen dit tog drygt 1,5 timme och tåget tillbaka 5 minuter. Tåget fuskar dock en smula och går genom tunnlar hela tiden, så utsikten var sämre på vägen tillbaka. Vernazza är jättelitet och kanongulligt. Sen har det visat sig at den här området, Cinque Terre, är ett världsarv minsann.

Florens dag 2

Utsikten från våra fönster över Toscana och Florens är inte dum.



Föräldrarna fick denna morgon öva sin icke existerande skolitalienska ordentligt i sökandet efter en lämplig busshållplats för buss 23 in till Florens centrum och tillhörande biljetter. Vi är tacksamma att det inte talas tjeckiska i detta land för tjeckiska är ännu svårare. Väl inne i Florens såg vi Ponte Vecchio, katedralen Santa Maria Del Fiore samt en massa statyer. Vi gick upp i dagens torn; denna gång kampanilen till Santa Maria del Fiore – 441 trappsteg. Det får betraktas som en hedervärd prestation i hettan. Vi är inte medvetna om något av detta är världsarv, men vi håller det inte för otroligt eftersom vi sprang på dom i ett i Kroatien.