Etikettarkiv: Världsarv

Adriatiska havet, Ivan Zajc

Förmiddagen ägnades åt den lilla stadkärnan i Trogir. Varmt var det och Lotta fick sig en pizza gjord på medhavda pizzabottnar till hennes stora förtjusning.

Eftermiddagen tillbringades i ett glödhett Split. Empiriska betraktelser ger vid handen att trånga gränder i Diocletsianus palats ger bättre svalka än markiser och fläktar på Splits strandpromenad. Diocletsianus palats är för övrigt även det ett världsarv. Två världsarv om dagen krävs i en kultiverad familj….

Efter diverse pyssel kom vi på färjan mot Ancona och Italien. Våra två lyxhytter (de enda som var lediga vid bokningstillfället) var stora och lyxen var av mycket bedagad karaktär. Men det tillhör ju ovanligheterna med fönster föröver! Lotta fick sova i sovsäck på det stora golvet pga klar brist på kojplatser.

Trogir

Efter en sen lunch på hotellet bar det av till färjfästet i MYCKET god tid för att ta färjan tillbaka till Split. Det går nämligen inte att boka plats på dessa färjor hos Jadrolinija. Med färjan Marko Polo tog vi oss till fastlandet för att bege oss till Trogir som finns upptaget på UNESCOS världsarvslista (Det gör Plitvice också). Trogir visar sig vara en jättecharmig stad med endast en miljon turisiter i stället för en miljard. Den påminner en smula om Gamla Stan – båda ligger på en ö med nyare delar på två sidor, och dessutom har båda ett myller av smala gränder. Hotellet Villa Sv. Petar är det minsta hotell vi har bott på. Fyra dubbelrum och en svit. Det ligger mitt inne i grändmyllret.

Plitvicka Jezera dag 2

För att tillfredsställa moderns morgontidiga lusta, undvika trängsel och så långt som möjligt utnyttja morgonens svalka bar det iväg tidigt för att komma med första busståget till den översta sjön. Sen traskade vi över, under, till höger och till vänster om oräkneliga små och stora vattenfall då och då avbrutna av små och större sjöar i en kul blågrön färg omgivet av en bokskog. Det kändes lite som att befinna sig mitt i en tecknad film.

Från början kände vi oss ensamma i vildmarken, men efter några timmar hade turistbusslasterna hittat hit vad det verkade och myllret tilltog hastigt. Samtidigt blev det ganska varmt, så den avslutande stigningen från de lägst belägna sjöarna till busståget fick svetten att lacka.

Plitvicka Jezera dag 1

Denna dag har vi passerat gränsen Österrike – Slovenien via ett mycket vackert pass – Loidlpasset. Slovenien var snabbt överstökat, endast en lunch intogs där, för att denna dag även passera gränsen Slovenien – Kroatien. Vid den gränsövergången hölls det lite mer på formerna, stämpel och allt till Eriks och Lottas ohöjlda förtjusning.

Väl i Kroatien visade det sig att varken föraren eller kartläsaren hade någon jättelycka i navigeringen. Det urartade gärna i långa, tröttsamma sekvenser på smala, guppiga och kurviga vägar mitt i ingenstans. När vi väl lyckats ta oss upp på den utmärkta motorvägen var lyckan fullständig. När vi vågade oss av den igen återuppstod kurvigheten. GPSen var även här till föga hjälp. Lyckligen framme i målet Plitvicka Jezera visade hotellet tydliga tecken på att vara byggt under en svunnen tid med annat politiskt system, nyrenoverat på ett lagom stiltroget sätt.

Zwettl an der Rodl

Efter rådslående med receptionisten på Pension Standard kring vilka coola slott och borgar det fanns på vägen till Österrike så ställde vi in GPSen på Český Krumlov. Väl där visade det sig vara ett initierat val. Tydligen den näst största borgen i Tjeckien efter Pragbogen – och inte lika besudlad med turister som sin storebror. Dom visade istället befinna sig i den besinningslöst pittoreska byn vid borgens fot.

Efter det tilltog bergigheten och väl över gränsen till Österrike tänkte vi oss att finna nått nattkvarter. I lilla Zwettl an der Rodl (1777 invånare) fann vi Zwettlerhof som skyltade med ”Zimmer frei” – prisvärda rum visade det sig. Byn bjuder på en trevlig å – Rodl – med en trevlig promenadstig och goda möjligheter till fotbad.

I Prag, dag 2

Utsikten från hotellet – Pragborgen.

Borgen visade sig vara invaderad av en rent osannolik mängd japaner, tyskar, svenskar, koreaner osv. Häpnadsväckande. Vi koncentrerade oss på en obskyr del, Vita tornet, där tortyrkammaren varit belägen. Ylva och Erik sköt armborst med gott resultat. Den enligt guideboken omistliga katedralen tittade vi på utifrån.