Lotta tar examen, Anna och Uffe åke via Saltoloukta – Finland. Lite bilder från Humle Dumle.
Från Borgå åkte vi på ett ganska förvirrat sätt enligt GPS-ens instruktioner mellan Helsingfors olika ringleder mot Sjundeå. GPS-en tycker inte det är ett problem att byta väg var femte minut. Men vi kom rätt…
Väl i Sjundeå bjöds familjen på en av världshistoriens längre luncher (typ från halv ett till sex) som påbörjades med läckra grillade landdjur och välsmakande rökta fiskar och avlutades med genomgod blåbärspaj. Mellan varmrätt och efterrätt bjöds vi på en stärkande promenad i skog och mark bland gamla ryska bunkrar, hallon och kantareller. Familjen framför ett varmt tack till Johan och Helena för en eftermiddag fri från gränskontroller och språkförbistring.
Framåt kvällen gav vi oss av mot Åbo som visade sig vara ett vimlande eldorado pga Tall Ship’s Race. Det kan förklara varför det var så svårt att hitta hotell i Åbo denna natt. Vi hamnade på Seaport i hamnen mitt bland alla färjor och nära allt vimmel längst Aura å. Vi har aldrig sett ens i närheten av så mycket folkliv i Åbo tidigare.
Vi fick en glimt av pansarkryssaren Aurora på vår väg ut från S:t Petersburg. På färden mot Viborg kunde allehanda typer av omkörningar bevittnas på vägen som var av ganska växlande kvalitet. Vi stannade till vid salutorget i Viborg där vi fick en läcker lunch till vår oförställda förvåning i en ganska murrig lokal. Slottet var inslaget i diverse byggnadsställningar så det blev inte plåtat. Gränsövergången tog denna gång bara tre timmar istället för nio som vår express passage vid Narva tog. Normalt går det tydligen betydligt snabbare, men det var fredag och rysk semester. Vid gränsövergångar till eller ifrån Ryssland är det bara att beväpna sig med tålamod.
Väl i Finland tog vi oss snabbt och lätt till Borgå där vi ägnade kvällen åt en promenad i den fina trästaden och ett mycket lyckat besök på den Gamle Lagmannens restaurang.
