Östersund
Man kan ju ibland känna igen en bra restaurang på att det är fullsatt, om man använder det som måttstock är Östersunds akutmottagning den bästa i norra Europa. Så många människor kan inte ha fel, fraktur är åkomman för dagen. Känslan av v.i.p. skada som jag hade i helikoptern är som bortblåst. Min brits skyfflas av runt i korridorer och olika rum som en vilsekommen godsvagn på en rangerbangård. Klockan 4 på morgonen kommer en trött doktor och tittar, efter ha funderat ett tag så beslutar han sig för att prova med att gipsa om. Det enda positiva resultatet var möjligen att jag fick prova ett nytt bedövningsmedel. Förstår kvinnor som föder barn, lustgas är säkert bra i teorin, men i skarpt läge lämnar det en del i övrigt att önska för den otränade…..
Kall lunch
Efter röntgen beslutas det att benet skall opereras, det kan tydligen inte göras med en gång då det är för svullet. De har fullt upp i Östersund så jag skall nog skickas hem till Tjockholm.
Som mellanlagring får jag ligga ett dygn på den trevliga ortopedavdelningen. Jag får dela rum med en äldre man som ligger och snusar bakom skärmen som står mellan sängarna. Natten och morgonen går och jag får min lunchbricka. Sköterskan hämtar brickan till den äldre mannen men ropar plötsligt till, nåt är fel!
Rummet fylls blixtsnabbt med folk, bakom skynket hör jag konstgjord andning, hjärtstartare, adrenalinsprutor och effektiv sjukvårdspersonal som ger order. Inget hjälpte, mannens hjärta hade gett upp och han dog helt enkelt. På min sida av skynket satt jag med en kall bit torsk på gaffeln och en overklig känsla i magen, är detta på riktigt?