Östersund
Man kan ju ibland känna igen en bra restaurang på att det  är fullsatt, om man använder det som måttstock är Östersunds akutmottagning den  bästa i norra Europa. Så många människor kan inte ha fel, fraktur är åkomman för  dagen.  Känslan av v.i.p. skada som jag hade i helikoptern är som  bortblåst. Min brits skyfflas av runt i korridorer och olika rum som en  vilsekommen godsvagn på en rangerbangård. Klockan 4 på morgonen kommer en trött  doktor och tittar, efter ha funderat ett tag så beslutar han sig för att prova  med att gipsa om. Det enda positiva resultatet var möjligen att jag fick prova  ett nytt bedövningsmedel. Förstår kvinnor som föder barn, lustgas är säkert bra  i teorin, men i skarpt läge lämnar det en del i övrigt att önska för den  otränade…..

Kall lunch
Efter röntgen beslutas det att benet skall opereras, det  kan tydligen inte göras med en gång då det är för svullet.  De har fullt upp i  Östersund så jag skall nog skickas hem till Tjockholm.

Som mellanlagring får jag ligga ett dygn på den trevliga  ortopedavdelningen. Jag får dela rum med en äldre man som ligger och snusar  bakom skärmen som står mellan sängarna. Natten och morgonen går och jag får min  lunchbricka. Sköterskan hämtar brickan till den äldre mannen men ropar plötsligt  till, nåt är fel!
Rummet fylls  blixtsnabbt med folk, bakom skynket hör jag konstgjord andning, hjärtstartare,  adrenalinsprutor och effektiv sjukvårdspersonal som ger order. Inget hjälpte,  mannens hjärta hade gett upp och han dog helt enkelt. På min sida av skynket  satt jag med en kall bit torsk på gaffeln och en overklig känsla i magen, är  detta på riktigt?