Vi hade fixat en hyrbil för tisdag onsdag, bland annat för att ta oss till silverstaden Tiznit. Vi hade svårt att bestämma oss för om vi skulle åka dit redan på morgonen, eftersom det var lite molnigt, eller om det var bästa att bada och softa först. Vi slog till på att bada först, och det visade sig vara ett mycket vist val. Surfbrädan gjorde återigen stor lycka och en ny match fjollyboll gick av stapeln.

Efter en lunch på ett annat stamlokus ”Vendôme” där Ylva gick ut lite försiktigt med naturell omelett och kokt ris, så bar det av till Tiznit. De första tre milen hade man helt glömt av att skylta. Möjligen så fanns det skyltar, men i så fall bara på arabiska. Vi stannade vid ett ställe längst den sträckan och frågade en polis som tyckte vi skulle åka till vänster och sen höger, vilket verkade logiskt, men sen tyckte han också att vi skulle åka ”upstairs”. Vi nickande som om vi förstod och körde först till vänster och sen höger, nåt ”upstairs” lyckades vi inte prestera. De resterande 7 milen fanns käcka skyltar, vilket kändes tryggt när man färdades genom det ökenliknande landskapet. Väl i Tiznit fick hjälp av en kille på cykel att hitta silveraffären ”Perle de Sud”. Där shoppades silversmycken till alla kvinnor i familjen, främst filigranarbeten. Vi hann också med en promenad i stan som inte alls verkar lika påverkad av turism som Agadir och Marrakech. Sen bar det av de 10 milen tillbaka i den afrikanska skymningen.