Dagens först händelse av rang var den japanska frukosten på rummet bestående a stekt ägg, lax, ris, algark, misosoppa med små svampar, små inlagda rotfrukter, och lite andra mystiska grönsaker. Till det fick vi te som smakade varmt insjövatten.
Efter denna stärkande frukost gav vi oss av mot Nijo-jo-slottet med näktergalsgolvet som Lotta inte varken fick se eller höra under sitt Kyotobesök för knappt två år sen.
Slottet, som är ett världsarv naturligtvis, visade sig vara mycket väl värt ett besök. De sjungande golven som enligt legenden har sitt lite gnisslande som en säkerhetsåtgärd hade tydligen fått sitt ljud mer av en slump på grund av byggtekniken. Där fanns också väggmålningar, en regelrätt inre borg med vallgravar och vakttorn och en hell massa trädgård med fullt med blommande körsbärsträd. Sakura blir bara bättre och bättre. Efter slottsbesöket inhandlades en lunch på 7-Eleven som intogs vid en vägkorsning där en av stadens få parkbänkar.

Under eftermiddagen letades filosofens promenadväg upp som går längst en kanal som kantas av körsbärsträd, även dessa i full blom. Längst promenadvägen ligger dessutom ett och annat tempel så lämpligt. Vi såg Konchi-in (ett mindre känt tempel med tillhörande jättefina trädgård), Nanzen-ji (där vi gick upp på portalens övervåning som hade en fin utsikt över staden), Kyoto och Ginkaku-ji (silvertemplet utan silver, men med stooor trädgård, även den världsarv).
Vi hamnade efter att promenerat största delen av dan nere i staden igen där Lotta och Ylva shoppade lite och sen fick vi en god, om än något förvirrande middag. Det var ett litet mysterium, pga språkförbistring, vad vi faktiskt fick in av det vi beställt. Parallellt beställde vi mer och saker bara kom in. Vi blev mätta ungefär när maten slutade komma in, så det blev bra till slut. Modern och fadern, som misslyckats med att duscha i världshusets gemensamma dusch på morgonen fick tillgång till densamma under kvällen och blev återigen rena och propra.