Helgens citat:
”Vad grabbarna INTE snackar om: vegetariska grillalternativ!”
Veckorevyn
Sista dagen på Guadeloupe ägnades åt slappa aktiviteter såsom bad i havet och cola i strandbaren.
Väl på flygplatsen fick vi stå i en ohejdat lång incheckningskö under dryga timmen och vi stod ändå inte i kön längst alls. Då är det finurligt att planet är chartrat. Det lyfter ju inte då liksom. Och själva flyget passade dessutom på att vara lika länge försenat.
Snart är vi hemma och då slipper den numera ganska härdade reseberättelseskriverskan den sugrörstunna smalbandet på hotellet.
Snipp snapp snut, så var resan slut!
Dagen förärades med semesterns riktiga långtur till Grande-Terre som är mycket plattare än vulkanön Basse-Terre och till dess alldeles som östraste spets – Pointe des Châteaux via Guadeloupes stora badort Sainte-Anne – känt för sin fina vita strand. Lustigt nog var landskapet längst österut ganska likt Öland: smalt, sandigt, buskigt, soligt och varmt. Allra längst ut fanns dock för Öland helt otypiska klippor.
På vägen tillbaka lunchade vi i den mindre badorten Saint-Francois där det var en ansträngning att hitta ett utfodringsställe. Allt verkade vara stängt på måndagar. Till slut hittade vi ett lagom charmigt ställe som hade vad vi gissar vara en langustertina i taket. Trots detta körde vi kyckling och fläskkotlett. Den fisk- och skaldjursstinna dieten på hotellet har fått vissa av familjens medlemmar att fantisera om spagetti och köttbullar, pizza, hamburgare från McDonalds mm. Föräldrarna har utlovat en barnvänlig diet när vi kommer hem. Mätta och belåtna avslutade vi med ett dopp som tog ner dom tendenser till överhettning som vi upplevde i den 31-gradiga värmen!
Utklädda i klädsam dyk- alternativt snorklingsutrustning färdades familjen under kapten Denis överinseende mot Réserve Cousteau. Denna gång fungerade flytetygen helt tillfredställande. Men det blev inget provdyk med Lotta pga öronkrångel. På vägen dit kunde vi studera hur långt en flygfisk verkligen kan flyga. Jättelångt. Typ 100 meter. Klå det den som kan. Under våra vattenövningar såg vi sköldpaddor, koraller, bläckfiskar, muränor och diverse fiskar i alla möjliga färger och modeller. Bland annat papegojfisk och trumpetfisk. En omtalad staty på Jacques Cousteau på 9 meters djup fick vi också njuta av, men fiskarna var kuligare. Till lunch fick vi diverse goda korvar, paté, camembert, ris och en säck med baguetter. Plus bananer och juice. Inte illa alls….
I och med dagens dyk har Uffe och Erik klarat av sina dykarcertifikat ”PADI Open Water Diver” med ett dyk till godo.
Uffe och Erik gav sig iväg till sina dyk i ottan. Vi alla fick oväntat njuta av molnplymen från Montserrat som tydligen faktiskt hade ett litet vulkanutbrott. Det hade varit ett för några veckor sen också enligt dyk-Fredrik. Det verkar som om den ön står och småpyser hela tiden. 1-0 i vulkanmatchen Familjen mot Modern.
Damerna ägnade förmiddagen åt en bilutflykt till Sainte-Rose, den närmsta större byn österut. Med hjälp av Ylvas utmärkta andliga ledning lyckades vi ta oss ner till strandpromenaden trots det massiva enkelriktningseländet. Väldigt få av gatorna tillät att man färdades mot stranden. Okänt varför.
Gossarna klarade denna dag av två lyckosamma dyk med en endast delvis lagad båt (det gick bra att köra rakt fram långsamt). Alla övningsmoment – exempelvis simma upp utan luft från tuben – är avklarade. En nakensnäcka (vad den nu är) siktades på 12 meters djup tillsammans med koraller och fina fiskar. Väl hemma råpluggades det inför teoriprovet. Vad är det viktigaste egenskapen hos en regulator? Coola färger kanske? Eller kanske inte…
Båda klarade provet med glans. Nu återstår bara ett sista dyk imorgon – peppar, peppar.
En backupbåt hade säkrats, då Erik och Uffe skulle få dyka på förmiddagen om än inte i Réserve Cousteau och damerna skulle få snorkla på eftermiddagen. Men, men..
Väl vid båten uppdagades det att den var i rätt uselt skick. ”Om det här är den bra båten vill man inte gärna åka i den dåliga”, så dykturen inskränkte till ett dyk (istället för två) några stenkast från Deshaies. Men dyket gick bra och var kul. Många fiskar bla Dorisfiskar siktades. Och eftermiddagens snorkling frös av naturliga skäl inne.
Parallellt under förmiddagen tog sig damerna en promenad bland annat för att fotografera de för det guadeloupiska landskapet så karakteristiska kossorna (fast egentligen är det nog inte kor, det har alltid varit pojkar när vi tittat efter). Dom står utställda här och där, gärna vid vägrenen tjudrade vid en påle i marken. Som sällskap har dom små hägrar som tydligen plockar löss och andra godsaker från korna. Enligt uppgift är det en bättre investering att köpa sig en kossa än att sätta in motsvarande summa på banken.
Senare under eftermiddagen kom nya dykplaner från vår dyk-Fredrik. Den bra båten är lagad. Så det blir dyk imorgon för gossarna och på söndag bär det av till Réserve Cousteau trots allt. Så med lite tur blir det snorkling åt alla och ett provdyk åt Lotta!
Erik och fadern spänstade för ovanlighetens skull upp först för att vara i tid för dykkursen vars start hade senarelagts en halvtimme dagen till ära. Kvinnorna var inte så mycket senare trots allt och tillbringade förmiddagen bla med en promenad till Pärlstrandens andra ände under vilken en bil som kört ner sig ordentligt i den våta sanden siktades. Men vi vågade inte ta kort. Skämsfaktorn var för hög….
Männen ägnade för- och eftermiddagen åt att träna på alla dykmanicker i hotellets pool som var väl sval enligt deras smak. Det huttrades en hel del till och från. Men duktiga var dom!
Efter avslutad kursdag kom dagens stora besvikelse. Den inplanerade turen till Réserve Cousteau där gossarna skulle dyka, Lotta skulle få sig ett provdyk och övriga två skulle snorkla är inställd. Ena båtmotorn är trasig. Dom kommer fixa en mindre båt till nån dag senare, men det är inte troligt att några andra än dom som dyker kommer få plats. Så kan det gå, vi får se….